|
I dagens samhälle är vi beroende av energi och vi försöker hela tiden komma på nya energikällor och under de senaste åren har det här ämnet blivit allt mer omtalat. Det gäller inte endast hur vi ska få dagens energikällor att räcka till, utan även hur dagens energianvändning påverkar vårt klimat. Vårt ozonlager blir för tunt, vi höjer mängden av den naturliga växthusgasen och det medför mycket negativt. En del djurarter blir hotade eller utrotas helt. Temperaturen har redan stigit med 0,8 grader, det verkar inte mycket men vårt klimat har redan börjat förändras som en följd av detta. Och om man ser hundra år framåt varnas det för att temperaturen kommer att stiga ännu mera, endast med några grader och det kommer leda till översvämningar och ökad risk för ras.Det börjar bli dags att tänka på nästa generation, att verkligen börja åtgärda problemen. Både för miljöns, klimatets, nästa generations och vår egen skull. Fossila bränslen Det finns förnybara och icke förnybara energikällor. Till de icke förnybara energikällorna hör de fossila bränslena, som har kommit till under hundratals miljoner år. I oljans och naturgasen fall är det rester av växter och havsorganismer som t ex musslor som pressats samman under tyngden av jordskorpans lager. Stenkol är den energikälla som förekommer mest i jordskorpan. När stenkol bildas, är det torv från skogarna som en gång täckt vårt jordklot som pressats samman av jordskorpan. Den bryts i gruvor och dagbrott. Mest förekommer det i Kina, USA och Ryssland. Vi bryter inte stenkol i Finland, men vi importerar det bl.a. från Ryssland. Stenkol bränner man i stora kolverk och utvinner på det sättet energi. Det är förmånligt, men i stället är det ett av det minst rena bränslena. Och mycket av stenkolanvändningen har ersatts av torv, ved och naturgas. Användningen av naturgas däremot ökar stadigt. Man kan utnyttja naturgas till el, fjärrvärme, i spisar, som uppvärmnings- och torksystem inom industrin samt även som bränsle i bussar och lastbilar. I gasform transporterar man enkelt naturgasen genom tusentals kilometer långa rör, så kallade pipelines. Och eftersom vi inte har naturgastillgångar i Finland importerar vi naturgasen genom pipelines ändå från västra Sibirien. Vi importerar såpass mycket naturgas att vi säljer den i vätskeform inom Norden. Det positiva med naturgas är att den är det renaste fossila bränslet, det bildas inga svaveldioxid- eller partikelutsläpp och mindre koldioxid- och kväveutsläpp än vad som är fallet gällande de andrafossila bränslena. Torv räknas också till ett fossilt bränsle eftersom det tar så lång tid för det att komma till. Torv är det som blir kvar när myrväxterna förmultnar och torven kan vara upp till tio tusen år gammal. Även om en tredjedel av arealen av Finland är myrmark, så räcker den inte till i längden. Det tar helt enkelt för lång tid för den att bildas. Torven samlas in under sommaren, men före det ska myren vara dikad. Och som hemsidan ymparisto.fi antyder så förstörs myrar som har dikats ur och detta medföljer att landskapet ändras och vattendragen i närheten blir belastade. Olja är det fossila bränslet som vi använder mest. Oljan kan man använda på många olika sätt, av den kan man till exempel raffinera bensin, dieselolja, gasol, smörjningsmedel. Och bensin och diesel använder vi till förbränningsmotorer, såsom bilar och båtar. Oljan borras på flera kilometers djup nere i marken. Det här kallas råolja som sedan ska förädlas vidare för att kunna användas. Största delen av råoljan hittas i Mellanöstern, men det viktigaste området i Europa är Östersjön. I Finland köper vi in av råoljan och raffinerar den till oljeprodukter som vi exporterar. Därför är vi beroende av oljan, och vi är en av de ledande länderna inom utvecklingen av renare fordonsbränslen. Men oljan förorenar inte bara, utan är en ändlig resurs. Så vi måste helt enkelt hitta en energikälla som kan ersätta oljan. Som det ser ut nu så kommer oljan räcka ca.40 år. Varför inte kärnkraft?Men istället har vi ju kärnkraft. Det finns än så länge två kärnkraftverk i Finland, och en tredjedel av Finlands energianvändning utgörs av kärnkraft. I kärnkraftverk använder man uran och kärnreaktionen fission. Man klyver varje atom till två atomer. Under den här reaktionen frigörs två nya neutroner och dessutom frigörs energi. Efter det här uppstår en kedjereaktion och det fortsätter uppstå värme. Man värmer upp vatten så att det börjar koka och ångan leder man till turbiner som börjar rotera. Den här metoden är effektiv och har inga egentliga utsläpp. Så varför använder vi inte bara mera kärnkraft? Felet med kärnkraft är att avfallet, det som blir över efter själva processen, är radioaktivt. Därför isolerar man avfallet genom att sänka ner det djupt ner i berggrunden. I Finland förvaras först avfallet en tid i en vattenbassäng för att sedan låta sänka det ner i berggrunden. Genom det här så ska inte radioaktiviteten kunna orsaka skada under en lång framtid. Men ändå finns det alltid risker. Om det sker en olycka i hanteringen eller produktionen är följderna enorma. Radioaktiviteten sprids, luft, vatten och mat blir radioaktivt. Och alla, även på långt håll runtom kärnkraftverket utsätts för radioaktiv strålning och som är skadlig. Egentligen finns det radioaktivitet överallt om kring oss. Det finns radon i naturen som också har en svag strålning. Även vid flygresor och röntgenundersökningar utsätts man för ännu mera strålning. Den här strålningsmängden är relativt liten. Strålningen mäts i sievert (Sv). Man kan jämföra med att finländarna vanligen utsätts för ca. 4 mSv (millisievert) per år. Medan bebyggelsen i närheten av ett kärnkraftverk årligen utsätts för ett par tusendels millisievert. Och man kan inte se strålningen, eller lukta, smaka, höra, känna den. Det här skrämmer många, medan andra inte alls har något emot kärnkraft. En bild på kärnkraftverket Fukushima 1 från hemsidan http://st.nu/opinion/ledare/1.2849735-sverige-ar-inte-japan. Det är ett av de drabbade kärnkraftverken i Japan som nu läcker ut radioaktivitet efter den senaste förödande tsunamivågen. Vågar vi ta risker? Man kan aldrig veta när det kan uppstå en till naturkatastrof. Personligen tycker jag att vi borde dra ner så mycket som möjligt på kärnkraften. Ingen vet hur stark radioaktiv strålning påverkar oss i längden, och radioaktiviteten sitter kvar i avfallet under miljontals år. Olyckor, skador i konstruktioner och terrordåd är tyvärr svåra att förutspå. Och man kan också med hjälp av fission få kedjereaktionen att gå för snabbt, och då kan man få en kärnladdning, som används i kärnvapen. Och när vi nu förvarar avfallet från kärnkraften långt ner i berggrunden, så vet vi inte om hur det ser ut i Finland efter några hundra eller tusen år. Befinner vi oss då ännu i ett säkert område där det inte är tal om stora jordbävningar eller andra naturkatastrofer? Eller är vi mitt i ett drabbat område? Och om det skulle vara så, hur skulle det påverka avfallet i berggrunden? Kan det vara möjligt att det i framtiden då kan ske en kärnladdning och det uppstår en stor explosion? Även i det här sammanhanget skulle det förstås ske läckage. Det finns för många frågor utan svar. Vi har för lite erfarenhet av kärnkraft, vi vet inte hur den kan påverka oss i framtiden. Det kanske inte kommer ske några stora olyckor under vår generation, men räcker det att tänka så? Jag tycker helt enkelt att vi borde tänka några år framåt. Och för att framtidens elbehov ska tillfredställas tycker många att vi borde bygga en till kärnreaktor i Finland. Det här tycker jag att är fel och att vi istället borde satsa mera på förnybara energikällor och att utveckla dem. Energikällor som inte tar slutEn förnybar energikälla som jag tycker att vi borde satsa mer på och använda mera är biogas. Biogas är den gas som bildas när organiska saker ruttnar syrefritt i avfallshögar. Det här är osynliga och innehåller främst metan men också koldioxid. Biogas innehåller även små mängder klor- och fluorkolväten som orsakar den ruttna lukt biogas har. Man använder gaserna genom att suga upp dem med rör nere i avfallshögarna och sedan leda det till gaskraftverk eller värmepanna. Enligt kompendiet som vi fått av Tommy Sjöblom så säger lagen att man måste ta tillvara alla gaser på soptippar i närheten av stora bostadsområden. T ex Sjöskogs soptipp i Vanda producerar el till sex hamburgerrestauranger, även värme till sjukhus, daghem och skola. Och det här är bara av en enda soptipp. Tänk då att vi skulle ta till användning biogaserna från alla, i alla fall de flesta soptipparna. Hur mycket el skulle vi få ut av det? Dessutom kan man utvinna biogas ur soptippar som länge varit oanvända. Även vindkraft och solenergi är något som vi helt klart borde satsa mera på. Både är förnybara energikällor som vi borde utnyttja mera. Dom är båda väldigt miljövänliga, men har ändå sina nackdelar. I Finland använder vi oss av väldigt lite vindkraft, under en procent av elbehovet i Finland. Nu kan man undra varför inte procenten är större. Vi har ändå rikligt med vind i vårt land. Felen med vindkraft är, att den är dyr att göra och det tar ett tag för vindkraftverket att betala tillbaka sej. Därför brukar vindel vara lite dyrare. Men elproduktionen är också ojämn. Det kan vara stor skillnad på hur mycket det blåser från dag till dag. Det här är ett problem eftersom vår elkonsumtion håller i sig dygnet runt. Men det problemet som sätter stopp för många vindkraftverk är ändå att de flesta tycker att det är fula och har oljud. Det verkar som att alla är positiva till vindkraft så länge man inte bor granne med en vindmölla. Det kanske stämmer att det inte är snygga och ger lite oljud. Men åsikterna skiljer sig också från person till person. En del tycker att ljudet som de ger ifrån sig inte alls är störande medan andra tycker att det förstör deras lugn. Men det finns två alternativ där man kan bygga vindparker utan att de skulle störa människan så mycket. Idealet är att bygga vindparkerna vid redan bullriga ställen, såsom industriområden och vid motorvägar. Och även att bygga de på avlägsna ställen, som långt ute i skärgården. Det blåser mest på bergområden, havsområden och vid kusten, och det här kan man utnyttja och samtidigt tänka på hur mycket det skulle störa människorna och djurlivet.
Hellre bygga flera vindmöllor på ett ställe. http://teknikdebatt.se/kategori/energi Solenergin har motsvarande problem som vindkraft. Solpaneler kostar i för sig inte lika mycket och de betalar tillbaka sig ganska snabbt jämfört med vindkraftverk. Men som det står på hemsidan solportalen.fi så använder Finland sig av en väldigt liten del solenergi om man jämför med Österrike och Tyskland. Många tycker att solpanelerna, liksom vinkraftverken, är fula. De flesta vill helt enkelt inte ha en solpanel på sitt tak för att de tycker att den inte stämmer in med resten av naturen. Dessutom är solenergin ojämn i Finland. På sommaren när vi behöver minst el får vi mest, och under vinter när vi behöver mest el får vi minst. Det här är såklart ett problem som visar att vi inte endast kan använda oss av solenergi. Men solenergin behöver bara vara en del av energiproduktionen. Och om vi satsar mer på utvecklingen av tillvaratagande och lagring så kan vi komma fram till en lösning och kunna utnyttja solenergin till fullo. Vi kan installera solpaneler på höghus, shoppingcenter och allmänna byggnader där det inte syns så bra och använda solenergin tillsammans med någon annan energikälla. Dessutom skulle det i många fall löna sig om alla skulle ha några egna solpaneler. Det skulle helt enkelt bli lönsamt för alla privat personer. Så kan vi inte försöka lösa det negativa och fokusera på det positiva? Vanliga förnybara energikällor i FinlandNaturligtvis använder vi oss i Finland redan av några förnybara energikällor. Ved är en miljövänlig energikälla som vi redan använt oss länge av i Finland. Det är en restprodukt från skogsindustrin så den är förmånlig. Dessutom är den inhemsk. Och även om det vid vedbränning utgörs kol, så är den neutral i förhållande till växthuseffekten så länge man planterar nya träd. Men en nackdel är att det inte finns tillräckligt med ved, så vi är igen tvungna att kombinera den här energikällan med en annan. Träpellets är även inhemskt, men är istället en biprodukt från såg- och snickeriindustrin, som man sedan pressar samman. Man använder pelletsen i små pelletspisar och metoden blir allt vanligare för uppvärmning av småhus. Berg- och jordvärme är också något som blir allt mer populärt bland privatpersoner. Man värmer upp sitt hus genom att sänka ner en slang under markytan och ta tillvara solvärmen som finns lagrad under markytan. På sidan skaraborgsvarme.se kan man även läsa att det också är möjligt att lägga en slang på sjöbottnen och samla upp värmen som jorden avger. Berg- och jordvärme kostar en del när man investerar det, men den betalar tillbaka sig ganska snabbt. Vattenkraft använder vi även mycket. Det är en billig och effektiv energikälla. Men eftersom Finland är ett såpass slätt land är vi tvungna att bygga ut mer konstgjorda sjöar om vi vill använda oss av mera vattenkraft. De konstgjorda bassängerna och sjöarna förstör tyvärr naturen. Men om Finland skulle vara lika bergigt som Norge skulle vi inte behöva de konstgjorda sjöarna. Norge får nämligen all sin elenergi av vattenkraften pga. det är ett såpass bergigt land. Det här är en del av de energikällorna som vi använder idag. Alla har både negativa och positiva egenskaper. Jag anser att man borde satsa på de förnybara energikällorna, och istället långsamt börja dra ner på de icke förnybara. De förnybara förorenar inte vår planet och de bästa; de tar inte slut. Men vår energikonsumtion bara stiger och stiger. Fastän vi utvecklar de förnybara energikällorna och börjar använda dem mera så kommer det inte att räcka till. Det är här som vi måste börja tänka kreativt. Vad har vi redan för källor vi skulle kunna använda oss av? Och hurudana nya metoder är möjliga att utveckla? Framtida lösningarVår forskning går hela tiden framåt och vi kommer för varje dag närmare en lösning på vårt energiproblem. Det finns många förslag till nya energikällor, som idag ännu undersöks. Som exempel kan nämnas snabbväxande alger, som forskaren Susanne Ekendahl uttalade sig om på ri.se. Hon säger att hon håller på att söka efter den perfekta algsorten som man kan odla i laboratoriemiljö och få stora skördar av. Och på ec.europa.eu kan man läsa varför fusion skulle vara en lösning för framtiden. Man kan använda sig av deuterium och litium som skulle framställas i fusionskraftverk. Och det skulle inte uppstå något radioaktivt avfall. Men det som jag tror mera på är bland annat vågkraft. Det finns överlägset mest vatten på jordens yta och det blåser nästan överallt i världen. Det finna olika sätt att ta tillvara vågkraften, men det vanligaste sättet, som beskrivs på vagkraft.se är med hjälp av en flytboj. Flytbojen sitter fast i en generator och bojens rörelser får igång generatorn. Vågkraft används redan på en del platser, men vi får hoppas på att den blir allt vanligare. Även saltkraft är något jag tror på och hoppas att kan slå igenom. Saltkraft är en förnybar och miljövänlig energikälla som i princip skulle kunna utnyttjas överallt där sötvatten rinner ut i saltvatten, kan man läsa på statkraft.se. Där står det även att man skulle använda sig av en reaktion som kallas osmos. Det betyder att man leder in söt- och saltvatten på varsin sida om ett membran, och då dras sötvattnet genom membranet till saltvattensidan. Och membranet släpper endast igenom vatten, inte salt och då uppstår det ett sådant tryck att man kan driva en turbin. Det här tycker jag att man borde undersöka och testa mera och se om det kan vara något som kan användas flitigt i framtiden. Ett ämne som jag tycker att skulle vara väldigt bra om man skulle få det såpass utvecklat att vi verkligen kan börja använda det, är väte. Det medför inga föroreningar. Men det är svårt att lagra väte eftersom det avdunstar lätt i gasform, och det är lättantändligt. Men ändå så testas redan vätedrivna bilar. Testerna visar att det kan vara fullt möjligt med vätedrivna bilar i framtiden. Dessutom hoppas man på att producera väte till el inom en nära framtid.
Hur ser framtidens bostadshus ut? http://www.ne.se/static/utskick/nyhetsbrev/resources/09v24_prosp_rep6.jsp Det här är redan en del exempel på miljövänliga bränslen som inte tar slut. Nu gäller det bara att utveckla dem.Jag tror att man i framtiden kommer på ett sätt att endast använda förnybara och så miljövänliga bränslen som möjligt. Därför är det viktigt att vi inte använder slut alla fossila bränslen vi känner till, inte fortsätter höja växthuseffekten och inte har berggrunden full med radioaktivt avfall. Istället skall vi försöka hitta nya lösningar och utveckla dem vi redan har. Alla kan försöka leva lite energisnålare och miljövänligare. Inte bara för klimatets skull eller för att de fossila bränslena snart kan ta slut. Utan också för att tänka på dig själv. Genom att investera i energisnålare produkter och lära sig att göra små energisparande saker, som att släcka lamporna efter sig, kan du spara mycket pengar i längden. Men det viktigaste av allt är ändå att blicka framåt –på kommande generationer och jordens framtid. Källor: http://www.isk.kth.se/~eb00olen/framtiden.html 29.11.2011 http://www.statkraft.se/energikallor/saltkraft/vanliga-fragor-om-saltkraft/ ,29.11.2011 http://www.solportalen.fi/ ,3.12.2011 http://www.skaraborgsvarme.se/bergvarmepump , 3.12.2011 http://www.ri.se/nyheter , 3.12.2011 http://ec.europa.eu/research/leaflets/fusion/page_89_sv.html ,2.12.2011 http://www.vagkraft.se/ , 3.12.2011Kompendium av Tommy Sjöblom.Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin och Kungliga vetenskapsakademin, Energi, möjligheter och dilemman. 2011Bilder: http://www.ne.se/static/utskick/nyhetsbrev/resources/09v24_prosp_rep6.jsp , 3.12.2011 http://teknikdebatt.se/kategori/energi 3.12.2011 http://st.nu/opinion/ledare/1.2849735-sverige-ar-inte-japan 3.12.2011 Elin Holm åk 9a |
